Lugn
En sida för ledningen och en fullständig lista över system, avtal och risker: ni vet vad ni har och kan visa det för kommunfullmäktige, granskarna och revisorn.
En inventering av IT-system är en ordnad förteckning över organisationens applikationer, avtal, integrationer, processer och risker, som avslutas med en sida för ledningen; den tar 2–6 veckor och ryms under tröskelvärdet för offentlig upphandling. En inventering av IT-system och arkitekturstandarder är det minsta och billigaste steget på hela digitaliseringsstegen – och det enda som ger förvaltningen eller bolaget, inte leverantören, kontroll över inriktningen de kommande 10 åren.
Exempel på en sammanfattning på en sida för ledningen. Illustrativa data.
Jag ställer dem till styrelser, kommundirektörer, landsdelschefer (starosta) och vd:ar innan besluten om nästa inköp fattas. Om svaret på någon av dem är ”vi vet inte”, är det just här jag kan hjälpa till.
Kostnaden för ett misstag. Ett inköp utan kunskap om vad som redan finns ger dubbla funktioner, saknade integrationer och en migrering som upprepar den gamla ordningens misstag. En rådgivare kostar vanligtvis mindre än en felvald teknik, en olämplig leverantör eller en fälla i avtalet.
En sida för ledningen och en fullständig lista över system, avtal och risker: ni vet vad ni har och kan visa det för kommunfullmäktige, granskarna och revisorn.
Kommande beslut och budget bygger på fakta, inte på vem som hör av sig med ett anbud.
Ni ser beroenden av leverantörer och när supporten upphör innan de förvandlas till ett driftstopp eller ett akut inköp.
”Han lyfte behovet av att skapa ordning i informationen om befintliga lösningar, deras samband och begränsningar, innan ämbetsverket fattar nya investeringsbeslut.”
Utarbetad från grunden av en oberoende rådgivare och anpassad till er organisation – inte en mall att fylla i själv. Totalt 16 dokument och verktyg som utgör grunden för den digitala omställningen och för att genomföra en långsiktig IT-strategi.
En uppstartsworkshop med ledningen (starostan, dvs. distriktschefen, eller VD:n, kommundirektören, IT) och en inventeringsenkät till avdelningar och leverantörer.
Genomgång av dokumentation, intervjuer med systemägare (5–10 × 45–60 min), teknisk verifiering tillsammans med IT. 1–3 dagars möten med processägare på plats, resten på distans.
Ett utkast till A/B/C/D-kategorisering och en valideringsworkshop med avdelningscheferna.
Rapporten och den samlade dokumentationen; förberedelse och genomförande av ett presentationsmöte för ledningen (60–90 min).
Ett system i EZD-klassen (elektronisk ärende- och dokumenthantering), e-förvaltning, fakturaflöde för KSeF (Polens nationella system för e-fakturor), en ny processplattform – vart och ett av dessa beslut gäller stora belopp och binder organisationen till en leverantör i åratal. Inventeringen ger er objektiv kunskap om vad ni faktiskt har, i vilket skick det är och vad som saknas, innan beslutet fattas – så att det är ni, och inte en leverantörs offert, som bestämmer inriktningen.
| Utan inventering | Efter inventeringen |
|---|---|
| Förfrågningsunderlag som skrivs utifrån leverantörernas offerter. Det är ofta offerterna som i slutändan bestämmer kraven. | Förfrågningsunderlag som skrivs utifrån verkliga behov – beställaren formulerar kraven, leverantören uppfyller dem |
| Öppenhetsklausuler och exitplan lämnas som ”det kanske vi lägger till senare” | 20 mallklausuler för arkitektur, obligatoriska i varje IT-avtal |
| System med överlappande funktioner – organisationen betalar två gånger | Ni vet exakt vad organisationen har och var luckorna finns – ni köper bara de förmågor som saknas |
| Tilläggsavtal för integrationer som missats i förfrågningsunderlaget, på beställarens bekostnad | En katalog över obligatoriska integrationer med de centrala systemen i förfrågningsunderlaget från första dagen |
| Risken för bristande efterlevnad av KSC/NIS 2/GDPR/AI Act upptäcks först vid en revision | Krav på regelefterlevnad inskrivna i förfrågningsunderlaget och ställda på leverantören |
| Inlåsning hos leverantören – efter några år går det inte att byta utan att förlora data | Klausuler om dataexport, exitplan, deponering av källkod – beställaren behåller full kontroll |
| Ingen motivering av inköpsbeslutet när granskarna frågar | Dokumenterad A/B/C/D-kategorisering och motivering av beslutet |
| Ansökningar om EU-bidrag utan en solid analytisk grund | Underlag för ansökningar om medel från EU, KPO och nationella program |
För muspekaren över en rad, eller markera den med Tab, så visas ett exempel.
| Kat. | Definition | Typisk åtgärd |
|---|---|---|
| A | System i linje med målarkitekturen, hög mognadExempel: ett personal- och lönesystem med aktuellt serviceavtal och öppet API. | Förvaltning med kontrollerad vidareutveckling |
| B | Rätt riktning, men kräver anpassningarExempel: ett ekonomisystem utan integration med KSeF. | En plan för ändringar, förhandling med leverantören |
| C | Systemet innebär risk – föråldrad teknik, upphörande support, inlåsning hos leverantören, ingen integrationExempel: ett system för dokumentflöde vars leverantör avslutar supporten nästa år. | En plan för avveckling och ersättning |
| D | En förmåga som saknas i portföljen och behövs inom 1–10 årExempel: flödet för leverantörsfakturor, som i dag sköts via e-post och kalkylblad. | Prioritering av införanden, val av leveransmodell |
A behålla
B anpassa
C avveckla och ersätta
D fylla luckan
Bedömningen bygger på 5 viktade dimensioner: funktionalitet och verksamhetsnytta (20 %), arkitektur och öppenhet – API:er, integrationer, standarder, AI-beredskap (25 %), säkerhet och regelefterlevnad – KSC/NIS 2/GDPR/KRI/WCAG (20 %), teknik och leverantör – aktualitet, support, inlåsning hos leverantören (20 %), ekonomi och total ägandekostnad (15 %).
Priset beror på antalet system och avdelningar. Jag fastställer det exakta priset efter ett 30 minuters samtal om organisationens storlek.
Som jämförelse: den samlade uppsättningen strategiska dokument och standarder skulle, beställd separat, kosta flera gånger mer.
Metodik → initiativbeskrivning → arkitekturgranskning → upphandlingsklausuler → riskregister.
En standardkatalog, 20 avtalsklausuler och en bedömningsmall – ni vet vad ni ska fråga innan ni sätter er vid bordet med en leverantör.
Integrationsmatrisen för de centrala systemen som färdig utgångspunkt för varje kommande integrationsprojekt.
En uppdatering var 12–18:e månad, antingen genomförd av er egen IT-avdelning med samma metodik eller som en uppdatering av inventeringen som rådgivaren genomför.
Normalt 2–6 veckor från avtalets undertecknande till presentationsmötet för ledningen, beroende på antalet system. Bara 1–3 dagar sker på plats, resten på distans. En samordnare på organisationens sida lägger sammanlagt omkring 10 timmar.
Nej. Den avslutas med krav, avtalsklausuler och en integrationsmatris – sådant som ändå måste tas fram före upphandlingen. Oftast förkortar den förberedelserna inför upphandlingen, eftersom den ersätter insamlade leverantörsofferter som utgångspunkt.
Det är en metod för att bedöma varje system i fem viktade dimensioner (funktionalitet, arkitektur och öppenhet, säkerhet och regelefterlevnad, teknik och leverantör, ekonomi och total kostnad), som slutar med att systemet placeras i en av fyra kategorier: A (behålla), B (anpassa), C (planera ersättning) eller D (en saknad förmåga att planera för).
Nej – arbetet sker på nivån system, avtal och konfiguration, utan åtkomst till de personuppgifter som behandlas i systemen. Om sådan åtkomst i ett enskilt fall skulle behövas, krävs ett separat personuppgiftsbiträdesavtal enligt art. 28 GDPR.
De blir utgångspunkten för det fortsatta arbetet: kravspecifikationen för ett nytt projekt, förberedelser inför samtal med leverantörer, ansökningar om medel och en periodisk uppdatering som er egen IT-avdelning genomför med samma metodik. Det här är ingen rapport som hamnar i byrålådan.
En säkerhetsrevision bedömer efterlevnaden av en viss standard eller föreskrift och slutar med en lista över avvikelser. Inventeringen ger en bredare, verksamhetsinriktad bild av hela systemportföljen – kostnader, risker, luckor, inriktning – och omsätts direkt i arbetsdokument för de beslut som följer, inte bara i en åtgärdslista.
Ja. Applikationsregistret anger för varje system ägare, avtal, licens, kostnad och när supporten upphör. Då syns vilka avtal som löper ut, var organisationen är beroende av en enda leverantör och vad driften faktiskt kostar.