88% mot 13%
Så många projekt når sina mål med mycket god förändringsledning, och så många med svag.
Det nya systemet fungerar, leveransen är godkänd och folk arbetar fortfarande som förut. Bredvid systemet finns ett kalkylark, en pappersväg och ett ”vi gör som vi alltid har gjort”. Förändringsledning är arbetet med den andra halvan av vägen: att folk verkligen börjar arbeta på ett nytt sätt och att organisationen får det den har betalat för. Det ger jag råd om till ledningen i kommuner, kommunala bolag och företag.
Det är att förbereda och stötta människor så att de tar till sig ett nytt arbetssätt. Varje projekt har två sidor. Den första är projektet: omfattning, tidplan, leverantör, budget. Den andra är människorna: vem som ska arbeta annorlunda, vad de behöver lära sig och varför de skulle vilja det. Projektet slutar med leveransgodkännandet. Förändringen slutar när det nya arbetssättet har blivit det vanliga.
Varken en kommun eller ett företag förändras ”som helhet”. Varje medarbetare förändras för sig: först förstår man vad det är till för, sedan vill man pröva, lär sig, börjar göra det och går inte tillbaka till det gamla. Om någon fastnar på något av stegen går hela förändringen långsammare.
Ni betalar lika mycket för systemet oavsett om folk använder det eller inte. Effekten kommer först när folk ändrar sitt dagliga arbete. Därför hänger det på förändringsledningen om investeringen betalar sig.
Så många projekt når sina mål med mycket god förändringsledning, och så många med svag.
håller projekt med god förändringsledning tidplanen. Budgeten: 1,4 gånger oftare.
Så många projekt når sina mål när sponsorn i ledningen är mycket engagerad, och så många när sponsorn inte är det.
Var siffrorna kommer ifrån. Från Proscis undersökning ”Best Practices in Change Management” (12:e upplagan, 2023, över 2600 personer från över 100 länder). Det är en enkät bland personer som arbetar med förändring, så se den som en riktning och inte som en garanti. Men riktningen är tydlig och stämmer med det jag har sett i projekt i 20 år.
På kartan är de grund: det är lätt att gå på dem om ingen har märkt ut dem.
Inte ”systemet är i drift”, utan ”folk arbetar på det nya sättet och effekten syns”. Om ingen har skrivit ner det före start kommer alla efter leveransgodkännandet att utropa sin egen framgång. Det gör jag: tillsammans med ledningen skriver vi ner målet och 2–3 enkla mätetal innan valet av system börjar.
Om det finns folk, tid, ordnade data och processer, och om ledningen står bakom förändringen. Bristande beredskap betyder inte ”låt bli”, utan ”åtgärda det här först”. Det gör jag: jag bedömer beredskapen vid start, oftast som en del av inventeringen.
Det beror oftast på att folk inte vet vad förändringen är till för eller oroar sig för sin plats. Motstånd är ett tecken på att förändringen är på riktigt. Det är bättre att förebygga det än att bekämpa det. Det gör jag: jag hjälper till att planera vem som ska få höra vad förändringen betyder för just dem, och när och hur.
Samma avdelning får under ett år nytt dokumentflöde, KSeF, e-Doręczenia och AI. Varje förändring är rimlig var för sig, men tillsammans blir det mer än folk orkar ta emot. Det gör jag: jag lägger alla förändringar på en gemensam karta och hjälper till att bestämma ordningen.
Följden av för många förändringar eller av förändringar som inte förbättrade något. Folk slutar engagera sig och väntar på att ”det här också går över”. Det gör jag: jag hjälper till att börja med förändringar som snabbt ger en märkbar lättnad, och att avsluta det som inte fungerar.
Saknas någon av dem börjar projektet vackla, även när tekniken fungerar.
Alltid när folk ska börja arbeta på ett nytt sätt. Oftast i fyra situationer.
När det pågår många förändringar samtidigt och de måste styras tillsammans, inte var för sig. En karta över alla förändringar, ordningen, belastningen på varje förvaltning och avdelning, och personer i organisationen som kan driva nästa förändringar själva när jag har gått vidare.
ERP, ett system i EZD-klassen, CRM, BPM och workflow, verksamhetssystem och skräddarsydda system. Att driftsätta systemet är början, inte målet. En plan för kommunikation och utbildning, förberedelse av cheferna, förändringsambassadörer på förvaltningar och avdelningar och en kontroll efter start av om folk verkligen använder systemet. Införandesteget.
När det inte handlar om ett system utan om ett annat sätt att arbeta: ärendet går en annan väg, besluten fattas på ett annat sätt och människor arbetar annorlunda. Att skanna dokument är digitalisering. Förändringen börjar när ärendet slutar cirkulera på papper. Digital transformation.
AI förändrar det dagliga arbetet mer än de flesta system och väcker därför mer oro. Först ordning i processer och data, regler för användning och ansvar för beslut, sedan verktyget. Målet är bättre arbete, inte antalet konton.
Principerna är desamma, men projekten och svårigheterna skiljer sig beroende på var ni arbetar.
Typiska projekt: ett system i EZD-klassen och elektronisk ärendehantering, e-Doręczenia, KSeF, integration av verksamhetssystem, AI i servicen till invånarna.
Typiska svårigheter: många skyldigheter landar samtidigt hos samma förvaltningar, besluten tar en lång väg, förvaltningarna har olika tempo och erfarna medarbetare minns flera reformer som ”gick över”.
Typiska projekt: KSeF och fakturaflöde, dokumentflöde och elektronisk akt, digitalt arkiv, elektronisk underskrift, ERP och verksamhetssystem.
Typiska svårigheter: en del av medarbetarna arbetar ute i fält eller i skift, kontoret och fältet har olika behov, och bolaget svarar samtidigt inför ledningen, styrelsen och ägaren.
Typiska projekt: införande av ERP och CRM, systemintegration, ordning i processerna, elektronisk hantering av ledningsmöten, AI-agenter.
Typiska svårigheter: press på snabba resultat, beslut från koncernledningen som bolaget måste genomföra hos sig, och det bekväma gamla kalkylarket, som det nya systemet förlorar mot om ingen har planerat för det.
Förändringen genomförs av er ledning och era chefer, eftersom det är dem medarbetarna lyssnar på. Jag hjälper till att förbereda den, ställer frågor, skapar ordning och stöttar på vägen. Jag börjar bara när ledningen själv är beredd att delta i förändringen.
Fyra korta tjänster att börja med, beroende på var ni står. Var och en kan beställas separat.
Inventering av system och processer. Vad ni har, vad som behöver åtgärdas, vem de planerade förändringarna berör och om organisationen är redo för dem. Tar 2–6 veckor.
Genomgång av ett pågående projekt. Jag tittar på fyra saker: mål, sponsor, projekt och människor. Ni får en kort bedömning av vad som håller projektet uppe, vad som får det att vackla och vad som ska åtgärdas först. Tidplan efter det första samtalet.
Genomgång efter införandet. Jag undersöker vem som verkligen använder systemet och hur, var folk går runt det och varför. Ni får en plan för att slutföra förändringen utan att köpa ett nytt system. Tidplan efter det första samtalet.
Genomgång av KSC-beredskap. Vi undersöker om organisationen (även underordnade enheter och bolag) omfattas av lagen och som vilken typ av entitet, vad som redan är klart, vad som saknas till den 3 april 2027 och vem som ansvarar för vad. Grunden är förteckningen över system, avtal och leverantörer från inventeringen, så i samband med en inventering gör vi genomgången samtidigt. Ni får en prioriterad lista över brister, ett förslag till tidplan och en sida för ledningen. Tidplan efter det första samtalet.
”Han förstår att en framgångsrik omställning kräver inte bara teknik, utan också att de anställda är förberedda, att processerna är ordnade och att förändringsledningen är konsekvent.”
Projektledning ser till att systemet blir klart i tid och inom budget. Förändringsledning ser till att folk börjar använda det och att det ger effekt. Båda behövs, eftersom projektet kan lyckas medan förändringen misslyckas.
Leverantören utbildar i hur systemet används och ansvarar för att systemet fungerar. Leverantören känner inte era medarbetare, er kultur eller er oro, och försvinner efter leveransgodkännandet. Ansvaret för att organisationen börjar arbeta på ett nytt sätt ligger hos ledningen. Jag hjälper ledningen att planera det och se till att det blir gjort.
Nej, och ingen utifrån kan göra det. Människor följer sin egen ledning och sina egna chefer, inte en rådgivare. Jag ger råd, förbereder, ställer frågor och stöttar, medan besluten och samtalen med teamen stannar hos er.
Med en gemensam karta över alla förändringar: vad, vem det berör och när. Oftast syns det redan där att samma personer får flera förändringar samtidigt. Då blir det lättare att bestämma ordningen och avgöra vad som ska skjutas upp eller avslutas.
Med tre frågor: har vi levererat projektet, använder folk det nya arbetssättet och har organisationen vunnit något? Varje fråga har ett enkelt mätetal, en utgångspunkt och en person som följer upp det. Den första genomgången gör vi 3–6 månader efter start.
Det första samtalet varar 30 minuter och kostar ingenting. Jag svarar inom 2 arbetsdagar.